Barnamörderskan

I fångrullan för Länsfängelset i Gävle står hon inskriven 1777.  Hon heter Sigrid Olsdotter Granlund, är 37 år gammal och från Arbrå socken i Hälsingland.

Hon är ”något lång till växten, efter utseende av medelmåttig kroppsstyrka” och arbetar som hushållerska hos Fänrik Gustaf Gyllengahm i Alfta. Hon är misstänkt för att ha mördat sitt eget nyfödda barn och vid rättegången som hålls på gästgivargården i Alfta erkänner hon att hon efter ”att ha övat köttsligt umgänge med Per Flint, soldat vid Kungliga Hälsinge regemente, elfte kompaniet, den 15 maj framfött ett levande flickebarn, som hon genast efter födslen mördat och å lönn lagt.”

Sigrid Granlund erkänner att barnet haft liv samt gråtit och att hon insvept i ett kläde efter en timme funnit vara dött. Därefter lade hon barnet i en liten ask och sedan gömt i sin klädeskista. Det fanns tecken av våld på barnet, då ansiktet varit blått, vänster kindben sårat, det högra kindbenet svullet, och vänstra sidan klämd. ”

Misstankar om att Sigrid varit gravid fanns och Per Flint hade också frågat henne, men hon hade nekat.  Hon hade också avböjt äktenskap när han friat till henne. Då hon några dagar efter födseln är i Arbrå på ett bröllop, hittar pigorna Margareta Nilsdotter, syster till Flint, och Greta Andersdotter ett blodigt förkläde och linne som tillhör Sigrid. De hittar också efterbörden i källaren. Befallningsmannen Erik Westman beslutar att Sigrid ska gripas och skickar fångföraren Mårten Nilsson från Sunnanåker att hämta henne i Arbrå. Barnmorskan Catharina Pålack undersöker därefter Sigrid Granlund och konstaterar att hon varit gravid.

Häradsrätten dömer henne att ”sig själv till välförtjänt straff och androm till varnagel, dödsstraffet undergå, halshuggas och i båle brännas.” Soldat Flint döms att för lägersmål böta tio daler silvermynt, till Alfta kyrka fyra daler, samt uti sakristian undergå enskild skrift och avlösning. Kunglig Maj:t befäster dödsdomen och den går i verkställighet på Runemo avrättningsplats på gränsen mot Bollnäs.

Sigrid Olsdotter Granlund
Sigrid Olsdotter Granlund i dödsarresten på slottshäktet, där vi har vår basutställning ”Androm till skräck och varnagel”. Dockan tillverkad av Gunilla Vidstige och Eva Ramqvist 2005. Den övre teckningen är ritad av utställningsformgivare Desiree Kjellberg och hämtad ur vår synopsis inför byggandet av utställningen.

Att problematisera barnamord är intressant ur ett nutidsperspektiv, då detta som är historia för oss fortfarande är rådande i många andra länder. Jag vill kalla det för en hederskultur, där kvinnan får bära ansvaret för den sexuella moralen och om hon fallerar, riskerar hon inte enbart sin egen heder och ära utan hela släktens och dem hon har i sin närhet.

Under 1600-talets andra hälft kom flera förordningar om barnamord, och gemensamt för dem var att allt ansvar lades på kvinnan. Om hon hade blivit gravid utan att vara gift, om hon hade dolt graviditeten, hade sökt eller fött barnet i enslighet och om hon hade gömt det döda barnet var sammantaget starka skäl till att hon befanns skyldig till mord. Endast om det framgick att barnet varit ofullgånget, kunde hon frias. Mycket sällan frågades kvinnan i rätten om motivet till att hon dödat barnet, utan man nöjde sig med själva uppsåtet.

Under 1700-talet började man uppmärksamma att det var den stränga sexuallagstiftningen som orsakade barnamorden. För att minska antalet barnamord togs den uppenbara kyrkoplikten bort som skamstraff 1742, men det är först med Gustav III barnamordsplakat som trädde i kraft 1778 som det blir synligt i statistiken att antalet barnamord sjunker. I plakatet påtalades det felaktiga i att på den lägrade kvinnan ”för hennes livstid lägga sådan skymf”. Myndigheterna ansåg att de starkaste drivkrafterna för dessa barnamord var kvinnans rädsla för skam och vanära och därför infördes rätten för de ogifta kvinnorna att hemlighålla sin graviditet. Dödstraffet togs bort om kvinnans uppsåt inte kunde bevisas och hon kunde även benådas om det fanns förmildrande omständigheter.

Tanken var att kvinnan skulle kunna resa till annan ort och föda och sedan lämna bort sitt barn till barnhem eller fosterhem, mot kontant betalning. Men det var ju för de allra flesta en omöjlighet. Istället kan vi tydligt utläsa i statistiken att de allra flesta behöll sina illegitima barn. Det nya var också att de inte avkrävdes namnet på den förmodade barnafadern, utan det skrevs in ”Fader Okänd” i födelseboken om hon inte ville eller kunde uppge hans namn. Med detta slapp också männen undan en faderskapsprocess.

Trots löfte om giftermål från den förmodade barnafadern, valde Sigrid Granlund att förneka graviditeten och sedan döda den nyfödda flickan direkt efter födseln. Varför hon tog dessa beslut får vi aldrig veta, då frågan aldrig ställdes under rättegången. Men vårt syfte att välja just henne och ingen annan av det stora antalet kvinnor dömda för samma brott, är att vi vill problematisera den generella synen på kvinnan som offer. Hur hon tänkte får vi aldrig veta. Men hennes beslut väcker tvivel hos våra besökare och det både ifrågasätts och försvaras, vilket vi uppmuntrar. Som museum vill vi inte reproducera kvinnan som ett viljelöst offer, utan lyfta att vi kvinnor kan ta egna beslut. Men besluten måste sättas in i sitt sammanhang, vilket vi här gör genom att ha skuggan av en man i dödsarresten – som symbol för den enskilde mannen och för de patriarkala strukturer som styr vårt tänkande.

På de skolvisningar jag håller i använder jag just Granlund som ett exempel för att problematisera jämställdhet och mänskliga rättigheter med ungdomarna. Hur värderar vi manligt och kvinnligt idag och hur ser det ut i övriga världen? Är vi i världens mest jämställda land verkligen likställda eller finns det fortfarande strukturer som gör att både män och kvinnor straffas om vi är gränsöverskridande i det som tros vara biologiskt styrda könsnormer?

wennstam
Ett lästips om hur vi idag gör skillnad på män och kvinnor, utifrån ett sexualiserat perspektiv är t ex Katarina Wennstams samtliga böcker.
/Katarina Kallings 

2 reaktioner till “Barnamörderskan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s