Gudomliga gåvor från Kyrkans museum

I februari 2019 fick vi in en samling av föremål som skänktes till oss ifrån Kyrkans museum i Norrköping, som dessvärre tvingats lägga ner. Merparten av dessa föremål kommer ursprungligen från Kriminalvården, som under 2000-talets början gjorde sig av med stora mängder föremål. Mycket överlämnades till Nordiska museet, en del skänktes till Långholmen och i sista stund fick också vi hämta sådant som fanns kvar. Sveriges Fängelsemuseum var under denna tid nyetablerat och vi hade ännu inte upparbetat den roll vi nu har i ansvaret för kriminalvårdens kulturarv. Det är därför extra värmande att dessa föremål nu får sin stadigvarande hemvist i våra kriminalvårdshistoriska samlingar.

Karl XII:s bibel

Under 1600-talets sista decennier var landet förött av många och långa krig, statens finanser låg i ruiner och på det lades svåra nödår med svår svält och död som följd. Enorma skaror av människor sökte sig till därför städerna för att söka föda och försörjning.

Sigfrid Wieselgren, Kungliga Fångvårdsstyrelsens generaldirektör under åren 1885–1910, citerar (1895) ur ett brev daterat i april 1697 att ”många tusen fattiga ha från landet begivit sig till huvudstaden. De vackla, krypa eller ligga överallt på gatorna. Ingen vill taga dem i sina hus. Sålunda måste dessa arma olycksoffer tillbringa de ännu vinterkalla nätterna under bar himmel, liggande än här, än där vid väggarna. Många stå aldrig upp igen, och om morgnarna kommer stadsvakten och för bort de döda kropparna, vilka kastas i stora gropar och där på en gång jordfästas.”

Wieselgren nämner här i sammanhanget att drygt 2000 av hunger och vanvård omkomna människor blivit på en gång nedgrävda på Adolf Fredriks kyrkogård. Över 9000 personer inkvarterades samtidigt vid flottans repslagarbana på Skeppsholmen och de bespisades ur kronans förråd.

Det var under dessa svåra förhållanden som flera försök gjordes att starta ett spinn- och rasphus på olika platser i Stockholm för att kunna härbärgera alla dessa människor, men det saknades alltid finansiering. 1724 öppnas till slut ett på Långholmen. Syftet var inte primärt humanitärt, utan mer ett uttryck för de merkantila idéer som rådde under 1700-talet, där man drog nytta av dessa människors arbetskraft för förädling av produkter till faktorier. Spånad, dvs ullberedning och spinning, var det vanligaste, därav begreppet spinnhus. Men även rasphus är ett namn som lever kvar som benämning av dessa arbets- och korrektionshus. Raspning var ett tungt arbete som innebar förädling av bresiljeträ. Tunga stockar skulle malas ner till ett rödaktigt pulver för färgning av garn och textil. Men då den manliga arbetskraften som var tänkt att användas för detta, oftast var antingen för unga eller för gamla och orkeslösa, så kom detta aldrig att bli en huvudsaklig syssla för dem.

Till Långholmen började man också sända dömda personer, vilka på bestämd tid, fick arbeta tillsammans med de försvarslösa. Då man ansåg att behovet av moralisk fostran av alla dessa förtappade människor var stort, behövdes en kyrka på Långholmen. Den inrymdes de första åren i spinnhuset och ur ett protokoll 1730 den 23 nov står att läsa att när gudstjänsten var avslutad på helgdagarna, brukade arrestanterna skynda att uppsöka sina från staden ditkomna bekanta och av dem köpa öl och brännvin, ” förutan annan otidighet de sinsemellan skola hava”. Ett skrank uppsattes för att i kyrkan avskilja arrestanterna från de civila, så att de förra skulle utsläppas en särskild väg inåt gården. Men det blev inte hållbart, så år 1733 byggdes en gammal stenbod om till att bli spinnhusets första fristående kyrka, (Rudstedt, 1972). Olof Sundström tillträdde som präst på Långholmen år 1735, vilket är samma år som den bibel vi nu har i vår ägo är daterad. Bibeln kan ha legat på framträdande plats också i det senare inrättade kyrkorummet på Centralfängelset, som på Långholmen öppnade 1880 och var i bruk fram till den slutliga nedläggningen av all kriminalvård på Långholmen 1975.

XFM OBJ 2019.1.3
XFM OBJ 2019.1.3 Karl XII:s bibel. En kulturhistorisk raritet som symbol för 251 år av fångvård på Långholmen. (Mått 440 x 300 x 110 mm)
XFM OBJ 2019.1.3 Försättssida
På försättsbladet står textat ”Stockholms Rasp och Spinnhus Kyrkio Bibel. Kiöptes Åhr 1735”.

Läs vidare om Spinnhuset och Anna Larsdotter, en av alla dömda som sänds dit, i ett tidigare blogginlägg skrivet av gästbloggaren Jeanette Johansson.

Kanna i tenn

Från Långholmen kommer även denna kanna i tenn, tillverkad av tenngjutare Santesson i Stockholm, troligtvis under 1800-talets mitt. Kannan är stämplad med ”Composition” vilket betyder att den innehåller en mindre mängd koppar och antimon, och därför inte behövde kontrollstämplas.

Kannan har på sitt lock ett lamm, vilken är en religiös symbol för Jesu Kristi försoning. Kannan har använts för nattvardsvin vid mässor i Långholmens kyrka, men kan enligt Kriminalvårdens noteringar även ha använts till dopvatten när de barn som föddes på anstalten skulle döpas.

XFM OBJ 2019.1.5
XFM OBJ 2019.1.5 Kanna i tenn.

Ikon

XFM OBJ 2019.1.7
XFM OBJ 2019.1.7 Ikon.  Från Långholmen. Inskrivet med blyerts på baksidan ”Från allm. häktet 1 okt 1985. Tavlan tidigare uppsatt i kyrkan å Långholmen. Henry Holm.

 

Motivets bibelvers ”Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi” är hämtad från Paulus 1:a brev till Korintierna vers 11. Motivets avbildade person bär tydliga drag av helgonet Nikolaj, som finns på flera ryska ikoner. Ikonen är signerad I. O Saitcevsky 1923. Med efterforskning i ”Polisunderrättelserna”, där det finns uppgifter om bl. a. frigivna straffarbetsfångar, visar det sig vara de två ryska bröderna Igor och Oleg Saitcevsky som troligtvis målat tavlan tillsammans. (Efternamnet har även stavats Zajtsevkij, då det översatts från ryskans kyrilliska alfabet.)

De båda bröderna, med titlarna f.d löjnanter, satt dömda från 1921 för ”delaktighet i mord i förening med rån m.m.” Med detta fynd så uppenbaras en välkänd mordhistoria, då de båda var med i den s. k. Ryssligan ledd av den tsarvänlige kosacken Mohammed Beck Hadjetlache. ”Ryssligan” var en antikommunistisk organisation som bildades för att bekämpa bolsjevismen och återupprätta det ryska riket. Deras första plan var att stjäla tillbaks de rikedomar som bolsjeviker på den ryska delegationen i Stockholm antogs inneha efter revolutionen och morden på tsarfamiljen. Men det slutade istället med tortyr och mord av flera bolsjeviker. Ryssligan hade 16 medlemmar, vilka alla dömdes till kortare eller längre straff. Bröderna Saitcevsky skulle avtjäna 6,5 år på Långholmen, men blev villkorligt frigivna redan 1923, samma år som tavlan signerades. Hadjetlache blev som den siste personen i Sverige dömd till döden genom giljotinering 1920, men straffet blev som väntat omvandlat till livstids fängelse. Han dog på Långholmens sinnesjukavdelning 1929.

Foton tagna ur Lundberg, Svante (2004). 

Halsjärn

XFM OBJ 2019.1.1
XFM OBJ 2019.1.1 Halsjärn. 

Detta halsjärn saknar proveniens, och hur det hamnade i Kyrkans museums samlingar är okänt. Konstruktionen skiljer sig från de halsjärn som vi har kännedom om, vilka bland annat användes vid skampålar eller som en del i en så kallad järnklädning. Den kan möjligen dateras till 1800-talet och ha använts i kyrkan för att fastlåsa den dömde inför det stundande pliktandet på pallen.  Läs vidare om den så kallade kyrkoplikten i vårt tidigare inlägg om fästningsfången Sandberg. Skamstraffen avskaffades i Sverige successivt och avskaffades helt 1864.

Altartavla

XFM OBJ 2019.1.6
XFM OBJ 2019.1.6 Altartavla. Från Växjö fängelsekyrka.

Växjö länscellfängelse öppnade 1848, som ett av de första i den stora cellfängelsereformen som det togs beslut om vid riksdagen 1840–41. Detta som ett led i att ersätta tukt- och fästningsstraffen med isolering enskilt i cell. Då de dömda hölls helt åtskilda från varandra fanns heller inga kyrkor i cellfängelserna. De fick under gudstjänsterna stå i givakt innanför sina celldörrar som var uppställda med en så kallad kyrkhake, så att endast en glipa gjorde att de kunde höra prästen som stod vid det öppna mittskeppet. Detta så att hans röst skulle höras ut över alla våningarna. Ingen fick sjunga med i psalmsången, då fångarna annars kunde meddela sig med sina cellgrannar. (Kungligt brev 20 sept 1853)

Under 1900-talets första decennier lättades reglementena kring gudstjänsterna och kyrkorum började byggas runt om på landets cellfängelser. I Växjö öppnades kyrkan 1925 och fängelset var då sedan 20 år en anstalt enbart för kvinnor. För att hålla isär dem också under gudstjänsterna byggdes en läktare med cellskåp, dvs bås för var och en av fångarna att sitta i.

Foton tagna ur Nilsson, Roddy (1996). Fotograf okänd.

Från denna kyrka har vi nu fått altartavlan som målats av konstnären Petter (Pehr) Gabriel Wickenberg, född 1812 i Malmö och död 1846 i Pau.  Altartavlan är restaurerad 1879 av den danske konstnären N. A Lützen och det är troligtvis han som på baksidan skrivit ”Wickkenberg pihx”. Det vill säga att den troligtvis är målad av Wickenberg.

Då Wickenberg avled 1846 och tavlan saknar datering kan vi ändå antaga att tavlan är målad innan fängelset öppnade och därför har varit placerad på annan plats innan den fick börja tjäna som altartavla i Växjö. Var är för närvarande okänt, men förhoppningsvis kommer vi att få senare kännedom om det. En efterlysning genom detta blogginlägg är därmed gjord!

Författare: Katarina Kallings

Källor:

Nilsson, Roddy: Växjöfängelsets historia 1848-1994. Kriminalvårdsstyrelsen 1996.

Lundberg, Svante: Ryssligan: flyktingarna från öst och morden i Bollstanäs 1919. 2004. (Foton finns som original i Riksarkivet: Statens polisbyrå F1A:17.)

Gunnar Rudstedt: Långholmen – Spinnhuset och fängelset under två sekler. Institutet för rättshistorisk forskning 1972.

Wieselgren, Sigfrid: Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Stockholm 1895. Länk till skannad version upplagd på Runeberg.

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s