Vita duvan syns i rutan

Årets julkalender i SVT, ”En hederlig jul med Knyckertz”, är inspelad i Luleå och visar många kända Luleåmiljöer. Bland annat syns interiörer från det gamla fängelset Vita Duvan som var i bruk mellan åren 1856 och 1979. Anna Hed, myndighetsbibliotekarie på Kriminalvården, har letat efter Vita Duvan i arkiven. Här är vad hon hittade:

Familjen Knyckertz spelas av David Sundin (pappa Bove), Gizem Erdogan (mamma Fia) och barnen Ture och Kriminellen spelas av Axel Adelöw och Paloma Grandin.  Foto: Ulrika Malm/SVT.
Översta fotot på kvinnorna i fängelset: Olof Johnson/Unlimited Stories

I mitten av 1800-talet uppstod en ny idé om straff i Sverige. Brottslingar, som tidigare straffats med kropps- eller skamstraff, eller suttit inlåsta tillsammans i gemensamhetsfängelser skulle nu dömas till straff i cellfängelse. I cellerna skulle de isoleras för att kunna reflektera över sig själva, och med kristendomen som medel omvändas till bättre människor. Under denna tid byggdes närmare 50 nya cellfängelser i Sverige, bland dessa fanns Vita Duvan i Luleå.

Tårtbitsliknande celler

Den utmärkande niosidiga tornbyggnaden togs i bruk år 1856 och hade 17 celler. Arkitekten heter Carl Fredrik Hjelm och byggnaden är den enda fängelsebyggnad i Sverige som byggdes med inspiration av Jeremy Benthams panoptikon-modell. Panoptikon är grekiska för ungefär ”allseende”. (Ett av de gamla tornen på citadellet i Landskrona omvandlades också till fängelse enligt samma modell).

Tanken med denna modell var att fångarna skulle sitta i tårtbitsliknande celler längs med väggarna i en rund byggnad, och mitten i skulle det finnas ett övervakningsrum där en enda övervakare kunde ha uppsikt över alla fångar. Med hjälp av speciella ljusarrangemang skulle inte heller fångarna kunna se om det fanns någon övervakare i det centrala rummet, men enligt Bentham skulle det räcka om fångarna kände sig övervakade för att upprätthålla disciplinen.

Idén fullföljdes inte helt på Vita Duvan, vaktrummet i mitten saknas till exempel.

1892 gjordes en utbyggnad av fängelset. Denna enligt philadelphiamodell med celler längs väggarna och en korridor i mitten.

Modell av Vita Duvan i Luleå, tillverkad av Hans Darke.

På fängelsedörrarna fanns så kallade kyrkhakar. Detta var haspar som kunde ställa dörrarna på glänt utan att fångarna kunde komma ut, men de kunde höra prästen som stod i korridoren och predikade, och psalmer som spelades på orgel och piano.

Celldörr uppställd med en kyrkhake och öppnad matlucka.
Nere till höger syns luckan, där pottan togs ut för tömning.
Foto: Cell 44 på Sveriges Fängelsemuseum.

Hur kom namnet till?

Det är oklart varför fängelset började kallas Vita Duvan. Det kan ha att göra med ett närbeläget kvarter som heter Duvan. Andra menar att det är den legendariska vagabonden Liikavaara-Frans som under 1930-talet var frekvent besökare i cellerna som döpte fängelset. Kanske är den vita duvan en symbol för omvändelsen som skulle ske inne på fängelset, som skulle göra fången oskyldigt ren. Kanske är det bara den gräddvita färgen på byggnaden som gett fängelset sitt smeknamn. Det finns i alla fall belägg för att namnet användes på 1940-talet. Även andra fängelser har kallats Vita Duvan, till exempel i Umeå och Mariestad. 

Tyska desertörer och strumptillverkning

1856, första året Vita Duvan var i bruk, var 8 män och 9 kvinnor inskrivna på fängelset och bland brotten fanns stöld, fylleri och barnamord. Under hela tiden fängelset var i bruk satt både män och kvinnor här. Under andra världskriget satt ett flertal tyska desertörer inlåsta på fängelset och Vita Duvan har också inrymt Kronohäkte.

I fängelsets arbetsdrift, som till största del bedrevs inne i cellerna, har det bland annat tillverkats material till SJ, strumpor till militära förband och fiskenät.

Blev K-märkt byggnad

Anna Hed, bibliotekarie på Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping.

8 september 1979, efter 123 år, togs Vita Duvan ur bruk och verksamheten flyttade till den nuvarande Anstalten Luleå på Porsön. I personaltidningen ”Kriminalvården” kallas den nya anstalten ”Skogsduvan”. Efter att fängelset stängdes har byggnaden bland annat använts av Länsstyrelsen för rösträkning, och för konstutställningar. Byggnaden K-märktes 1992.

Text: Anna Hed och Maria Elvåker

Källor och tips för dig som vill veta mer:

Vita Duvan : Det gamla cellfängelset i Luleå / Siv Rehn (Probus)

Rundtur i Vita Duvan – YouTube/ Norrbottens Museum

En välbyggd maskin, en mardröm för själen : Det svenska fängelsesystemet under 1800-talet / Roddy Nilsson (Lund University Press)

Personaltidningen ”Kriminalvården” 1979:5

Bilder av Vita Duvan-modellen och Anna Hed: Kriminalvården

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s